Övergödning

Indikator SE. 5.2. 1

Övergödning beror på för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Näringsämnena kan spridas lokalt från utsläpp från till exempel industri, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också hamna i miljön genom nedfall från luften av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, kraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen i havet.

Den senaste bedömningen på en vattenförekomst i MÖS-kommunerna gjordes 2015.

Diagram
Tabell
Jämför

Antal övergödda vattenförekomster

Välj kommuner
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (stycken)
0	Alla MÖS-kommuner	2009	23
1	Alla MÖS-kommuner	2013	39
2	Alla MÖS-kommuner	2015	40
3	Falköping	2009	10
4	Falköping	2013	25
5	Falköping	2015	23
6	Hjo	2009	2
7	Hjo	2013	3
8	Hjo	2015	4
9	Karlsborg	2009	2
10	Karlsborg	2013	0
11	Karlsborg	2015	0
12	Skövde	2009	10
13	Skövde	2013	15
14	Skövde	2015	17
15	Tibro	2009	3
16	Tibro	2013	2
17	Tibro	2015	3

Datakälla: VISS (VattenInformationsSystem Sverige)

Exportera data till Excel

Kommentar

Inom MÖS-kommunerna finns 88 så kallade ytvattenförekomster som enligt vattendirektivet ska uppnå god status till år 2021 respektive 2027. 40 av dessa har problem med övergödning. Falköping är den kommun med flest vattenförekomster med problem med övergödning vilket bland annat beror på att det finns mycket jordbruk inom kommunen. Inom alla kommuner finns många enskilda avlopp, runt 11 000 totalt, vilket också bidrar till övergödningen.

Vissa av vattenförekomsterna gränsar till flera kommuner. 18 vattenförekomster saknar ännu bedömning gällande övergödning.

Ingen ny bedömning har gjorts fram till juli 2021.