Miljöbarometern
Totalkväve innefattar både kväve som är direkt tillgängligt för växterna och kväve som är bundet i organismer och mineraler. Indikatorn visar kvävehalten i ett urval av vattendrag i MÖS-kommunerna.
Kväve i vattendrag
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (µg/l) |
|---|---|---|---|
| 0 | Klämmabäcken | 2005 | 4267 |
| 1 | Klämmabäcken | 2006 | 4400 |
| 2 | Klämmabäcken | 2007 | 3333 |
| 3 | Klämmabäcken | 2008 | 2467 |
| 4 | Klämmabäcken | 2009 | 2617 |
| 5 | Klämmabäcken | 2010 | 3033 |
| 6 | Klämmabäcken | 2012 | 2667 |
| 7 | Klämmabäcken | 2015 | 3475 |
| 8 | Klämmabäcken | 2018 | 3547 |
| 9 | Klämmabäcken | 2021 | 5553 |
| 10 | Klämmabäcken | 2024 | 2533 |
Kommentar
Totalkvävehalten för vissa vattendrag har varit väldigt varierande, vilket bland annat kan bero på variation i nederbörd och vattenmängd men kan också bero på att olika metoder har använts olika år.
Totalkvävehalten är högst i Djuran och steg kraftigt 2020. Djuran ligger före utflödet i Tidan. Djuran är kraftigt belastad från omgivande jordbruksmark. Dessutom sker utsläpp från enskilda avlopp. Tidigare skedde även utsläpp från avloppsreningsverket i Värsås, men detta lades ned år 2008.
Bragnumsån (bron vid väg 655 Elin) har också hög kvävehalt men har minskat de två senaste åren. Bragnumsån tillhör Lidans avrinningsområde. Nedfall av luftburna kväveföreningar och urlakning från jordbruksmark har inneburit höga till extremt höga totalkvävehalter vid många stationer i Lidan. Övriga stationer som ligger i Lidans avrinningsområde är Lidan, Hornborgaån samt Pösan.