Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.
Indikatorn visar fosforhalten i ett urval av vattendrag i MÖS-kommunerna.
| Rad-id | Vattendrag | Senaste värdet (µg/l) | Datum |
|---|---|---|---|
|
0 |
370 |
2019 |
|
|
1 |
56 |
2019 |
|
|
2 |
50 |
2018 |
|
|
3 |
46 |
2019 |
|
|
4 |
42 |
2020 |
|
|
5 |
42 |
2020 |
|
|
6 |
40 |
2020 |
|
|
7 |
32 |
2020 |
|
|
8 |
27 |
2018 |
|
|
9 |
26 |
2020 |
|
|
10 |
23 |
2020 |
|
|
11 |
20 |
2020 |
|
|
12 |
11 |
2020 |
Totalfosforhalten för vissa vattendrag har varit väldigt varierande, vilket bland annat kan bero på variation i nederbörd och vattenmängd. För en majoritet av vattendragen har dock fosforhalten legat på en relativt stabil nivå.
Totalfosforhalten är högst i Djuran (bron vid Brunnstorp), och steg kraftigt 2020. Djuran har för 2020 fått klassningen Dålig status avseende totalfosfor. Vattendraget är kraftigt belastad från omgivande jordbruksmark. Dessutom sker utsläpp från enskilda avlopp. Tidigare skedde även utsläpp från avloppsreningsverket i Värsås, men detta lades ned år 2008.
Övriga vattendrag i Tidans avrinningsområde är Tidan, Yan, Ösan, Ömboån samt Klämmabäcken. Ömboån (före Ösan) har statusen Otillfredsställande. Yan, Ösan (Herrgården) samt Klämmabäcken har fått statusen Måttlig i de senaste statusbedömningarna och Tidan (Åreberg) har 2018 statusen God.
I Lidans avrinningsområde (omfattar Lidan, Bragnumsån, Hornborgaån samt Pösan) är urlakningen av fosfor från jordbruksmark stor. Årsrapporten år 2020 för Vänerns sydöstra tillflöden, som dessa vattendrag omfattas av, har dock ännu inte publicerats varav klassningen för 2020 ännu inte är känd. Samma sak för Hjoån och Fosrviksån.
