Gå direkt till sidans innehåll

Fosfor i sjöar

Sjö i Skaraborg
Indikator SE. 5.2. 2

Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Tillgången på fosfor bestämmer därför hur mycket växter som kan finnas och är det viktigaste näringsämnet när man ska avgöra om en sjö är övergödd eller inte. Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Rullande treårsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor, rullande treårsmedelvärden (maj-oktober)

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)
0 Bottensjön 2007 20
1 Bottensjön 2008 20
2 Bottensjön 2009 21
3 Bottensjön 2010 21
4 Bottensjön 2011 17
5 Bottensjön 2012 18
6 Bottensjön 2013 16
7 Bottensjön 2014 18
8 Bottensjön 2015 15
9 Bottensjön 2016 15
10 Bottensjön 2017 15,3
11 Bottensjön 2018 17
12 Bottensjön 2019 17
13 Bottensjön 2020 16
14 Lången 2007 26
15 Lången 2008 27
16 Lången 2009 29
17 Lången 2010 28
18 Lången 2011 24
19 Lången 2012 24
20 Lången 2013 25
21 Lången 2014 27
22 Lången 2015 27
23 Lången 2016 27
24 Lången 2017 29,7
25 Lången 2018 23,5
26 Lången 2019 21
27 Lången 2020 36
28 Sjötorpasjön 2019 29
29 Sjötorpasjön 2020 25
30 Viken 2007 10
31 Viken 2008 11
32 Viken 2009 13
33 Viken 2010 13
34 Viken 2011 11
35 Viken 2012 10
36 Viken 2013 9
37 Viken 2014 10
38 Viken 2015 9
39 Viken 2016 9
40 Viken 2017 9
41 Viken 2018 9
42 Viken 2019 9
43 Viken 2020 10
44 Vättern (Jungfrun) 2007 3,3
45 Vättern (Jungfrun) 2008 3,1
46 Vättern (Jungfrun) 2009 3,9
47 Vättern (Jungfrun) 2010 3,6
48 Vättern (Jungfrun) 2011 3,1
49 Vättern (Jungfrun) 2012 1,8
50 Vättern (Jungfrun) 2013 1,8
51 Vättern (Jungfrun) 2014 0,6
52 Vättern (Jungfrun) 2015 0,8
53 Vättern (Jungfrun) 2016 0,9
54 Vättern (Jungfrun) 2017 2,1
55 Vättern (Jungfrun) 2018 2,6
56 Vättern (Jungfrun) 2019 3
57 Vättern (Jungfrun) 2020 3
58 Örlen 2007 8
59 Örlen 2008 8
60 Örlen 2009 9
61 Örlen 2010 10
62 Örlen 2011 10
63 Örlen 2012 9
64 Örlen 2013 10
65 Örlen 2014 10
66 Örlen 2015 10
67 Örlen 2016 8
68 Örlen 2017 7,3
69 Örlen 2018 7
70 Örlen 2019 7
71 Örlen 2020 8
72 Örlen 2021 10,8
73 Östen 2007 55
74 Östen 2008 58
75 Östen 2009 65
76 Östen 2010 62
77 Östen 2011 50
78 Östen 2012 40
79 Östen 2013 40
80 Östen 2014 74
81 Östen 2015 73
82 Östen 2016 67
83 Östen 2017 25,7
84 Östen 2018 32
85 Östen 2019 24
86 Östen 2020 26

Kommentar

Fosforhalten, är liksom kvävehalten, högst i sjön Sjötorpasjön, Östen och Lången. För Lången skedde en markant ökning 2020. Östen och Lången har fått klassningen måttlig avseende näring (totalfosfor) för åren 2018-2020. För övriga sjöar är årsrapporterna för 2020, där detta redovisas, ej klara. Fosforhalten i Östen gick kraftigt uppåt 2014 men har därefter haft betydligt lägre halter. Men på grund av att det är rullande treårsmedelvärden blir värdena för 2015 och 2016 också höga. Östen är en fågelsjö av internationell betydelse (Ramsar-område) och behöver därför vara naturlig mycket näringsrik. Där finns både rödlistade fåglar samt sällsynta undervattens- och strandväxter. Omgivningarna runt Östen och Lången utgör till stor del av jordbruksmark.

Fosforhalterna i Bottensjön visar att sjön är måttligt näringsrik. Viken, Örlen och Vättern (Jungfrun) är näringsfattig och har låga halter totalfosfor. Vättern är en djup och näringsfattig sjö och för provtagningarna för 2020 låg mätvärdena under detektionsgränsen, varav halva detektionsgränsen har använts. Provpunkten vid Jungfrun används som referens i Norra Vätterns recipientkontroll.

Uppdaterad: 2025-06-04