Gå direkt till sidans innehåll
Sjö i Skaraborg

Fosfor i sjöar

Indikator SE. 5.2. 2

Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Tillgången på fosfor bestämmer därför hur mycket växter som kan finnas och är det viktigaste näringsämnet när man ska avgöra om en sjö är övergödd eller inte. Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Rullande treårsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor, rullande treårsmedelvärden (maj-oktober)

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Bottensjön

2007

20

1

Bottensjön

2008

20

2

Bottensjön

2009

21

3

Bottensjön

2010

21

4

Bottensjön

2011

17

5

Bottensjön

2012

18

6

Bottensjön

2013

16

7

Bottensjön

2014

18

8

Bottensjön

2015

15

9

Bottensjön

2016

15

10

Bottensjön

2017

15,3

11

Bottensjön

2018

17

12

Bottensjön

2019

17

13

Bottensjön

2020

16

14

Sjötorpasjön

2019

29

15

Sjötorpasjön

2020

25

16

Viken

2007

10

17

Viken

2008

11

18

Viken

2009

13

19

Viken

2010

13

20

Viken

2011

11

21

Viken

2012

10

22

Viken

2013

9

23

Viken

2014

10

24

Viken

2015

9

25

Viken

2016

9

26

Viken

2017

9

27

Viken

2018

9

28

Viken

2019

9

29

Viken

2020

10

30

Örlen

2007

8

31

Örlen

2008

8

32

Örlen

2009

9

33

Örlen

2010

10

34

Örlen

2011

10

35

Örlen

2012

9

36

Örlen

2013

10

37

Örlen

2014

10

38

Örlen

2015

10

39

Örlen

2016

8

40

Örlen

2017

7,3

41

Örlen

2018

7

42

Örlen

2019

7

43

Örlen

2020

8

44

Lången

2007

26

45

Lången

2008

27

46

Lången

2009

29

47

Lången

2010

28

48

Lången

2011

24

49

Lången

2012

24

50

Lången

2013

25

51

Lången

2014

27

52

Lången

2015

27

53

Lången

2016

27

54

Lången

2017

29,7

55

Lången

2018

23,5

56

Lången

2019

21

57

Lången

2020

36

58

Östen

2007

55

59

Östen

2008

58

60

Östen

2009

65

61

Östen

2010

62

62

Östen

2011

50

63

Östen

2012

40

64

Östen

2013

40

65

Östen

2014

74

66

Östen

2015

73

67

Östen

2016

67

68

Östen

2017

25,7

69

Östen

2018

32

70

Östen

2019

24

71

Östen

2020

26

72

Vättern (Jungfrun)

2007

3,3

73

Vättern (Jungfrun)

2008

3,1

74

Vättern (Jungfrun)

2009

3,9

75

Vättern (Jungfrun)

2010

3,6

76

Vättern (Jungfrun)

2011

3,1

77

Vättern (Jungfrun)

2012

1,8

78

Vättern (Jungfrun)

2013

1,8

79

Vättern (Jungfrun)

2014

0,6

80

Vättern (Jungfrun)

2015

0,8

81

Vättern (Jungfrun)

2016

0,9

82

Vättern (Jungfrun)

2017

2,1

83

Vättern (Jungfrun)

2018

2,6

84

Vättern (Jungfrun)

2019

3

85

Vättern (Jungfrun)

2020

3

Kommentar

Fosforhalten, är liksom kvävehalten, högst i sjön Sjötorpasjön, Östen och Lången. För Lången skedde en markant ökning 2020. Östen och Lången har fått klassningen måttlig avseende näring (totalfosfor) för åren 2018-2020. För övriga sjöar är årsrapporterna för 2020, där detta redovisas, ej klara. Fosforhalten i Östen gick kraftigt uppåt 2014 men har därefter haft betydligt lägre halter. Men på grund av att det är rullande treårsmedelvärden blir värdena för 2015 och 2016 också höga. Östen är en fågelsjö av internationell betydelse (Ramsar-område) och behöver därför vara naturlig mycket näringsrik. Där finns både rödlistade fåglar samt sällsynta undervattens- och strandväxter. Omgivningarna runt Östen och Lången utgör till stor del av jordbruksmark.

Fosforhalterna i Bottensjön visar att sjön är måttligt näringsrik. Viken, Örlen och Vättern (Jungfrun) är näringsfattig och har låga halter totalfosfor. Vättern är en djup och näringsfattig sjö och för provtagningarna för 2020 låg mätvärdena under detektionsgränsen, varav halva detektionsgränsen har använts. Provpunkten vid Jungfrun används som referens i Norra Vätterns recipientkontroll.

Uppdaterad: 2023-02-10