Miljöbarometern
Kväveoxider bildas vid förbränning i höga temperaturer. Att andas in kväveoxider har negativa effekter på andningsorganen, och påverkar känsliga personer med till exempel astma speciellt mycket. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. Vägtrafiken på stamvägnätet och enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp lokalt.
Utsläpp av kväveoxider per sektor
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton) |
|---|---|---|---|
| 0 | Egen uppvärmning | 1990 | 219 |
| 1 | Egen uppvärmning | 2000 | 120 |
| 2 | Egen uppvärmning | 2005 | 95 |
| 3 | Egen uppvärmning | 2010 | 83 |
| 4 | Egen uppvärmning | 2015 | 69 |
| 5 | Egen uppvärmning | 2020 | 61 |
| 6 | Egen uppvärmning | 2021 | 61 |
| 7 | Egen uppvärmning | 2022 | 60 |
| 8 | Egen uppvärmning | 2023 | 55 |
| 9 | Egen uppvärmning | 2024 | 55 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
Den största delen av utsläppen av kväveoxider i MÖS kommer från jordbruket och därefter från transporter. Den totala mängden utsläpp i området har minskat sedan 90-talet, och fortsatt minska de senaste åren.
Om statistiken
Indikatorn visar totala emissioner av kväveoxider avseende utsläppet från olika sektorer. Ibland kan vägtrafiken på stamvägnätet och enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp lokalt.