Försurning

Indikator SE. 5.1. 5

Försurning av mark och vatten beror i huvudsak på nedfall av svavel- och kväveföreningar. Dessa försurande luftföroreningar har sitt ursprung i transporter, energianläggningar, industri och jordbruk i Sverige och övriga Europa. Arbete med att begränsa användningen av svavelhaltiga bränslen och med att minska utsläpp av svavelföreningar har minskat nedfallet av surt regn. I gengäld har utsläpp av kväveföreningar fått ökad betydelse för försurningen.

Den senaste bedömningen på en vattenförekomst i MÖS-kommunerna gjordes 2018.

Diagram
Tabell
Jämför

Antal försurade vattenförekomster

Välj kommuner
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (stycken)
0	Alla MÖS-kommuner	2009	10
1	Alla MÖS-kommuner	2013	15
2	Alla MÖS-kommuner	2015	15
3	Alla MÖS-kommuner	2018	14
4	Falköping	2009	0
5	Falköping	2013	1
6	Falköping	2015	0
7	Falköping	2018	0
8	Hjo	2009	1
9	Hjo	2013	4
10	Hjo	2015	3
11	Hjo	2018	3
12	Karlsborg	2009	7
13	Karlsborg	2013	9
14	Karlsborg	2015	11
15	Karlsborg	2018	10
16	Skövde	2009	0
17	Skövde	2013	1
18	Skövde	2015	0
19	Skövde	2018	0
20	Tibro	2009	2
21	Tibro	2013	1
22	Tibro	2015	1
23	Tibro	2018	1

Datakälla: VISS (VattenInformationsSystem Sverige)

Exportera data till Excel

Kommentar

Inom MÖS-kommunerna finns 88 så kallade ytvattenförekomster som enligt vattendirektivet ska uppnå god status till år 2021 respektive 2027. Av dessa är 14 försurade, det vill säga 16 procent.

Karlsborg är den kommun med mest problem med försurning, därefter Hjo. Karlsborg har 10 vattenförekomster som är försurade medan Hjo har tre stycken. Bedömning av försurning för 2018 har endast gjorts för några vattenförekomster i Karlsborg, för övriga kommuner har bedömning gjorts mellan 2013-2015. Ingen ny bedömning har gjorts fram till juli 2021.