Gå direkt till sidans innehåll

Växthusgasutsläpp per sektor

Fyr vid Vättern
Foto: Steven Erixon
Indikator SE. 1.1. 3

För att se varifrån de totala utsläppen kommer visas här de totala växthusgasutsläppen inom MÖS-kommunerna per sektor. Utsläpp orsakat av konsumtion där utsläpp sker utanför kommunerna är inte med.

Det finns två nationella mål som har med totala utsläpp att göra, dels att utsläppen utanför utsläppshandeln ska minska med 85 procent till 2045 jämfört med 1990, och att utsläppen från transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I diagrammet är handeln med utsläppsrätter inräknade varför det första målet inte stämmer helt. Välj samhällssektor Transporter i rullistan i diagrammet för att se hur MÖS ligger till inom transport-målet.

Utsläpp av växthusgaser per sektor i MÖS-kommunerna

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton CO2-ekv)
0 Totalt 1990 1388202
1 Totalt 2000 1321963
2 Totalt 2005 1211899
3 Totalt 2010 995080
4 Totalt 2015 1076272
5 Totalt 2016 1028123
6 Totalt 2017 1041546
7 Totalt 2018 1073431
8 Totalt 2019 1060440
9 Totalt 2020 1032041
10 Totalt 2021 1023373
11 Totalt 2022 966571
12 Totalt 2023 890517
13 Transporter 1990 215349
14 Transporter 2000 225249
15 Transporter 2005 240742
16 Transporter 2010 212128
17 Transporter 2015 234779
18 Transporter 2016 205018
19 Transporter 2017 207007
20 Transporter 2018 202916
21 Transporter 2019 201343
22 Transporter 2020 183342
23 Transporter 2021 182270
24 Transporter 2022 164627
25 Transporter 2023 163736
26 Arbetsmaskiner 1990 43126
27 Arbetsmaskiner 2000 37627
28 Arbetsmaskiner 2005 39140
29 Arbetsmaskiner 2010 37723
30 Arbetsmaskiner 2015 43517
31 Arbetsmaskiner 2016 35147
32 Arbetsmaskiner 2017 35990
33 Arbetsmaskiner 2018 34684
34 Arbetsmaskiner 2019 36690
35 Arbetsmaskiner 2020 35776
36 Arbetsmaskiner 2021 36653
37 Arbetsmaskiner 2022 31702
38 Arbetsmaskiner 2023 33050
39 Produktanvändning 1990 5280
40 Produktanvändning 2000 96850
41 Produktanvändning 2005 72400
42 Produktanvändning 2010 27460
43 Produktanvändning 2015 30671
44 Produktanvändning 2016 27725
45 Produktanvändning 2017 27403
46 Produktanvändning 2018 25647
47 Produktanvändning 2019 22341
48 Produktanvändning 2020 21032
49 Produktanvändning 2021 13968
50 Produktanvändning 2022 11741
51 Produktanvändning 2023 10973
52 Jordbruk 1990 290692
53 Jordbruk 2000 277446
54 Jordbruk 2005 266803
55 Jordbruk 2010 268128
56 Jordbruk 2015 256824
57 Jordbruk 2016 267237
58 Jordbruk 2017 273846
59 Jordbruk 2018 268237
60 Jordbruk 2019 271502
61 Jordbruk 2020 269844
62 Jordbruk 2021 268595
63 Jordbruk 2022 270613
64 Jordbruk 2023 261057
65 Avfall och avlopp 1990 45924
66 Avfall och avlopp 2000 39741
67 Avfall och avlopp 2005 33115
68 Avfall och avlopp 2010 17649
69 Avfall och avlopp 2015 24435
70 Avfall och avlopp 2016 16596
71 Avfall och avlopp 2017 17281
72 Avfall och avlopp 2018 15682
73 Avfall och avlopp 2019 14542
74 Avfall och avlopp 2020 12709
75 Avfall och avlopp 2021 11928
76 Avfall och avlopp 2022 11724
77 Avfall och avlopp 2023 11699
78 Industri 1990 645189
79 Industri 2000 547459
80 Industri 2005 496006
81 Industri 2010 391068
82 Industri 2015 418039
83 Industri 2016 429919
84 Industri 2017 438963
85 Industri 2018 488463
86 Industri 2019 475713
87 Industri 2020 470451
88 Industri 2021 468885
89 Industri 2022 434355
90 Industri 2023 368029
91 El och fjärrvärme 1990 6885
92 El och fjärrvärme 2000 4880
93 El och fjärrvärme 2005 14935
94 El och fjärrvärme 2010 27118
95 El och fjärrvärme 2015 43821
96 El och fjärrvärme 2016 33366
97 El och fjärrvärme 2017 28152
98 El och fjärrvärme 2018 27129
99 El och fjärrvärme 2019 28311
100 El och fjärrvärme 2020 29628
101 El och fjärrvärme 2021 31085
102 El och fjärrvärme 2022 32081
103 El och fjärrvärme 2023 32360
104 Egen uppvärmning 1990 135757
105 Egen uppvärmning 2000 92711
106 Egen uppvärmning 2005 48757
107 Egen uppvärmning 2010 13807
108 Egen uppvärmning 2015 24186
109 Egen uppvärmning 2016 13116
110 Egen uppvärmning 2017 12905
111 Egen uppvärmning 2018 10674
112 Egen uppvärmning 2019 9997
113 Egen uppvärmning 2020 9258
114 Egen uppvärmning 2021 9989
115 Egen uppvärmning 2022 9728
116 Egen uppvärmning 2023 9613
Datakälla: Nationella Emissionsdatabasen

Kommentar

Den största utsläppskällan inom MÖS-kommunerna är industrin som står för 43 procent av utsläppen. Den industri som står för huvuddelen av utsläppen är Cementa som ligger i Skövde. Andra betydande sektorer är jordbruk och transporter.

Enligt ett av etappmålen till Begränsad klimatpåverkan ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Hittills har utsläppen från transporter inom MÖS-kommunerna minskat med 30 procent sedan 2010, och det behövs en snabbare minskningstakt för att nå målet.

Sedan 1990 har utsläppen minskat från samtliga sektorer utom produktanvändning (står för 1 procent av totala utsläppen per invånare) och el och fjärrvärme. Andelningen till att utsläppen från el och fjärrvärme ökar handlar framförallt om att det börjat produceras i kommuner som tidigare inte haft egen prouktion. Eftersom det här redovisas terretoriella utsläpp räknas inte användning av el och fjärrvärme utan endast produktion.

Huvudparten av utsläppsminskningen kan föras till sektorn industri där utsläppen har minskat med 43 procent. Dock ökade utsläppen från industrin år 2015-2018, vilket berodde på ökning av utsläpp ifrån Cementa i Skövde. Utsläpp från egen uppvärmning har minskat med 93 procent, men stod endast för en liten andel av de totala utsläppen från början.

Om statistiken

Data till denna statistik hämtas från nationella emissionsdatabasen, undersökningar som primärt är avsedda för riksnivå. För enskilda kommuner är statistiken därför mer osäker.

Uppdaterad: 2026-01-23