Gå direkt till sidans innehåll

Växthusgasutsläpp per sektor

Fyr vid Vättern
Foto: Steven Erixon
Indikator SE. 1.1. 3

För att se varifrån de totala utsläppen kommer visas här de totala växthusgasutsläppen inom MÖS-kommunerna per sektor. Utsläpp orsakat av konsumtion där utsläpp sker utanför kommunerna är inte med.

Det finns två nationella mål som har med totala utsläpp att göra, dels att utsläppen utanför utsläppshandeln ska minska med 85 procent till 2045 jämfört med 1990, och att utsläppen från transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I diagrammet är handeln med utsläppsrätter inräknade varför det första målet inte stämmer helt. Välj samhällssektor Transporter i rullistan i diagrammet för att se hur MÖS ligger till inom transport-målet.

Utsläpp av växthusgaser per sektor i MÖS-kommunerna

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton CO2-ekv)
0 Totalt 1990 1337031
1 Totalt 2000 1276272
2 Totalt 2005 1171026
3 Totalt 2010 1036240
4 Totalt 2015 957171
5 Totalt 2016 991014
6 Totalt 2017 1002905
7 Totalt 2018 1037513
8 Totalt 2019 1024519
9 Totalt 2020 997120
10 Totalt 2021 989187
11 Totalt 2022 933718
12 Totalt 2023 858553
13 Transporter 1990 202975
14 Transporter 2000 212227
15 Transporter 2005 226764
16 Transporter 2010 220522
17 Transporter 2015 199372
18 Transporter 2016 192647
19 Transporter 2017 194117
20 Transporter 2018 191129
21 Transporter 2019 189681
22 Transporter 2020 172698
23 Transporter 2021 171663
24 Transporter 2022 155062
25 Transporter 2023 154210
26 Arbetsmaskiner 1990 40175
27 Arbetsmaskiner 2000 34932
28 Arbetsmaskiner 2005 36188
29 Arbetsmaskiner 2010 40037
30 Arbetsmaskiner 2015 34601
31 Arbetsmaskiner 2016 32213
32 Arbetsmaskiner 2017 33044
33 Arbetsmaskiner 2018 31954
34 Arbetsmaskiner 2019 33762
35 Arbetsmaskiner 2020 32830
36 Arbetsmaskiner 2021 33625
37 Arbetsmaskiner 2022 29133
38 Arbetsmaskiner 2023 30485
39 Produktanvändning 1990 5038
40 Produktanvändning 2000 96079
41 Produktanvändning 2005 71351
42 Produktanvändning 2010 29603
43 Produktanvändning 2015 26589
44 Produktanvändning 2016 26851
45 Produktanvändning 2017 26521
46 Produktanvändning 2018 24842
47 Produktanvändning 2019 21599
48 Produktanvändning 2020 20344
49 Produktanvändning 2021 13402
50 Produktanvändning 2022 11200
51 Produktanvändning 2023 10471
52 Jordbruk 1990 267229
53 Jordbruk 2000 257049
54 Jordbruk 2005 249352
55 Jordbruk 2010 239689
56 Jordbruk 2015 249843
57 Jordbruk 2016 249076
58 Jordbruk 2017 255131
59 Jordbruk 2018 250373
60 Jordbruk 2019 253188
61 Jordbruk 2020 250780
62 Jordbruk 2021 249673
63 Jordbruk 2022 251518
64 Jordbruk 2023 242806
65 Avfall och avlopp 1990 45688
66 Avfall och avlopp 2000 39482
67 Avfall och avlopp 2005 32841
68 Avfall och avlopp 2010 24176
69 Avfall och avlopp 2015 17423
70 Avfall och avlopp 2016 16350
71 Avfall och avlopp 2017 17027
72 Avfall och avlopp 2018 15438
73 Avfall och avlopp 2019 14330
74 Avfall och avlopp 2020 12535
75 Avfall och avlopp 2021 11770
76 Avfall och avlopp 2022 11566
77 Avfall och avlopp 2023 11542
78 Industri 1990 643190
79 Industri 2000 545741
80 Industri 2005 494722
81 Industri 2010 416414
82 Industri 2015 389633
83 Industri 2016 428582
84 Industri 2017 437193
85 Industri 2018 486894
86 Industri 2019 474544
87 Industri 2020 469858
88 Industri 2021 468861
89 Industri 2022 434332
90 Industri 2023 367967
91 El och fjärrvärme 1990 6769
92 El och fjärrvärme 2000 4880
93 El och fjärrvärme 2005 14827
94 El och fjärrvärme 2010 43599
95 El och fjärrvärme 2015 27084
96 El och fjärrvärme 2016 33327
97 El och fjärrvärme 2017 28104
98 El och fjärrvärme 2018 27076
99 El och fjärrvärme 2019 28262
100 El och fjärrvärme 2020 29592
101 El och fjärrvärme 2021 31040
102 El och fjärrvärme 2022 32046
103 El och fjärrvärme 2023 32319
104 Egen uppvärmning 1990 125968
105 Egen uppvärmning 2000 85881
106 Egen uppvärmning 2005 44983
107 Egen uppvärmning 2010 22199
108 Egen uppvärmning 2015 12626
109 Egen uppvärmning 2016 11969
110 Egen uppvärmning 2017 11769
111 Egen uppvärmning 2018 9807
112 Egen uppvärmning 2019 9152
113 Egen uppvärmning 2020 8484
114 Egen uppvärmning 2021 9152
115 Egen uppvärmning 2022 8861
116 Egen uppvärmning 2023 8753
Datakälla: Nationella Emissionsdatabasen

Kommentar

Den största utsläppskällan inom MÖS-kommunerna är industrin som står för 43 procent av utsläppen. Den industri som står för huvuddelen av utsläppen är Cementa som ligger i Skövde. Andra betydande sektorer är jordbruk och transporter.

Enligt ett av etappmålen till Begränsad klimatpåverkan ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Hittills har utsläppen från transporter inom MÖS-kommunerna minskat med 30 procent sedan 2010, och det behövs en snabbare minskningstakt för att nå målet.

Sedan 1990 har utsläppen minskat från samtliga sektorer utom produktanvändning (står för 1 procent av totala utsläppen per invånare) och el och fjärrvärme. Andelningen till att utsläppen från el och fjärrvärme ökar handlar framförallt om att det börjat produceras i kommuner som tidigare inte haft egen prouktion. Eftersom det här redovisas terretoriella utsläpp räknas inte användning av el och fjärrvärme utan endast produktion.

Huvudparten av utsläppsminskningen kan föras till sektorn industri där utsläppen har minskat med 43 procent. Dock ökade utsläppen från industrin år 2015-2018, vilket berodde på ökning av utsläpp ifrån Cementa i Skövde. Utsläpp från egen uppvärmning har minskat med 93 procent, men stod endast för en liten andel av de totala utsläppen från början.

Om statistiken

Data till denna statistik hämtas från nationella emissionsdatabasen, undersökningar som primärt är avsedda för riksnivå. För enskilda kommuner är statistiken därför mer osäker.

Uppdaterad: 2025-06-03