För att kunna göra en något mer rättvisande jämförelse mellan kommunerna och riket redovisas här växthusgasutsläpp exklusive industri och jordbruk. De sektorer som räknas med är transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, egen uppvärmning, avfall och avlopp samt produktanvändning.
Foto: Steven Erixon
Växthusgasutsläpp exkl. industri och jordbruk
Indikator SE. 1.1. 2| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton/inv) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Hjo |
1990 |
3,6 |
|
1 |
Hjo |
2000 |
3,4 |
|
2 |
Hjo |
2005 |
3,2 |
|
3 |
Hjo |
2010 |
3,2 |
|
4 |
Hjo |
2015 |
2,5 |
|
5 |
Hjo |
2016 |
2,4 |
|
6 |
Hjo |
2017 |
2,3 |
|
7 |
Hjo |
2018 |
2,3 |
|
8 |
Hjo |
2019 |
2,2 |
|
9 |
Hjo |
2020 |
2,0 |
|
10 |
Hjo |
2021 |
2,0 |
|
11 |
Hjo |
2022 |
1,9 |
Datakälla: Nationella Emissionsdatabasen och SCB
Kommentar
När industrier och jordbruk exkluderas ligger utsläppen inom MÖS-kommunerna på 2,3 ton/invånare och har haft en nedåtgående trend sedan 1990. Tittar man på totalsiffrorna, inte per invånare, så har utsläppen inom MÖS minskat med mer än 37 procent. Räknat per invånare har utsläppen minskat med över 40 procent.
Karlsborg är den kommun med högst utsläpp per invånare när man exkluderar industrier och jordbruk, tätt följt av Falköping. Utsläppen kommer främst ifrån transporter. Utsläppen i kommunen ökade något under 2017 vilket berodde på en utsläppsökning inom personbilar. Troligtvis handlar det om en förbättring i uträkningsmetodiken snarare än en verklig förändring. Utsläppen minskade igen till både 2018 och 2019. Karlsborgs utsläpp (3,4 ton/invånare) ligger över både riks- och länsgenomsnittet medan Falköping ligger över länsgenomsnittet. Utsläppen ifrån Skövde, Tibro och Hjo är lägre än utsläppen för både länet och riket.
Ökningen år 2000 i Skövde kommer ifrån fluorerade gaser som tidigare har redovisats under industrier.
Om statistiken
Data till denna statistik hämtas från nationella emissionsdatabasen, undersökningar som primärt är avsedda för riksnivå. För enskilda kommuner är statistiken därför mer osäker.