Miljöbarometern
För att kunna göra en något mer rättvisande jämförelse mellan kommunerna och riket redovisas här växthusgasutsläpp exklusive industri och jordbruk. De sektorer som räknas med är transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, egen uppvärmning, avfall och avlopp samt produktanvändning.
Växthusgasutsläpp exkl. industri och jordbruk
Foto: Steven Erixon
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Hjo | 1990 | 3,5 |
| 1 | Hjo | 2000 | 3,4 |
| 2 | Hjo | 2005 | 3,2 |
| 3 | Hjo | 2010 | 3,2 |
| 4 | Hjo | 2015 | 2,4 |
| 5 | Hjo | 2016 | 2,4 |
| 6 | Hjo | 2017 | 2,3 |
| 7 | Hjo | 2018 | 2,2 |
| 8 | Hjo | 2019 | 2,2 |
| 9 | Hjo | 2020 | 2,0 |
| 10 | Hjo | 2021 | 2,0 |
| 11 | Hjo | 2022 | 1,8 |
| 12 | Hjo | 2023 | 1,9 |
Datakälla: Nationella Emissionsdatabasen och SCB
Kommentar
När industrier och jordbruk exkluderas ligger utsläppen inom MÖS-kommunerna på 2,1 ton/invånare och har haft en nedåtgående trend sedan 1990. Räknat per invånare har utsläppen inom MÖS minskat med 47 procent sedan 1990, men nästan ingen minskning skedde mellan 2022 och 2023.
Karlsborg är den kommun med högst utsläpp per invånare när man exkluderar industrier och jordbruk, följt av Falköping. Utsläppen kommer främst ifrån transporter när industri och jordbruk exkluderas. Det största procentuella minskningen mellan 2022 och 2023 skedde i Skövde.
Ökningen år 2000 i Skövde kommer ifrån fluorerade gaser som tidigare har redovisats under industrier.
Om statistiken
Data till denna statistik hämtas från nationella emissionsdatabasen, undersökningar som primärt är avsedda för riksnivå. För enskilda kommuner är statistiken därför mer osäker.