Miljöbarometern
För att kunna göra en något mer rättvisande jämförelse mellan kommunerna och riket redovisas här växthusgasutsläpp exklusive industri och jordbruk. De sektorer som räknas med är transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, egen uppvärmning, avfall och avlopp samt produktanvändning.
Växthusgasutsläpp exkl. industri och jordbruk
Foto: Steven Erixon
| Rad-id | Kommuner | Senaste värdet (ton/inv) | Datum |
|---|---|---|---|
| 0 | Alla MÖS-kommuner | 2,5 | 2024 |
| 1 | Essunga | 3,0 | 2024 |
| 2 | Falköping | 2,8 | 2024 |
| 3 | Hjo | 2,2 | 2024 |
| 4 | Karlsborg | 3,1 | 2024 |
| 5 | Skövde | 2,3 | 2024 |
| 6 | Tibro | 2,0 | 2024 |
Datakälla: Nationella Emissionsdatabasen och SCB
Kommentar
När industrier och jordbruk exkluderas ligger utsläppen inom MÖS-kommunerna på 2,5 ton/invånare och har haft en nedåtgående trend sedan 1990. Ökningen mellan 2023 och 2024 tydligare när industri och jordbruk exkluderas, då ökningen den främst kommer från ökade utsläpp från drivmedelsanvändning inom transporter och arbetsmaskiner. Orsaken är förändringar i reduktionsplikten som bidrog till mindre utblandning av biobränsle i bensin och diesel. Räknat per invånare har utsläppen inom MÖS minskat med 38 procent sedan 1990, men en ökning skedde alltså mellan 2023 och 2024.
Karlsborg är den kommun med högst utsläpp per invånare när man exkluderar industrier och jordbruk, följt av Essunga. Utsläppen kommer främst ifrån transporter när industri och jordbruk exkluderas. I samtliga kommuner ökade utsläppen mellan 2023 och 2024, men den minsta procentuella ökningen skedde i Skövde.
Ökningen år 2000 i Skövde kommer ifrån fluorerade gaser som tidigare har redovisats under industrier.
Om statistiken
Data till denna statistik hämtas från nationella emissionsdatabasen, undersökningar som primärt är avsedda för riksnivå. För enskilda kommuner är statistiken därför mer osäker.