Gå direkt till sidans innehåll
Kemikalier på hylla

Kadmium i mossa

Indikator SE. 7.2. 2

Metallen kadmium och dess föreningar är mycket giftiga. Vid långvarigt upptag av små mängder kadmium via lungor eller magtarmkanalen är njurarna det känsligaste organen. Njurskador kan i sin tur leda till urkalkning av skelettet. Kadmium sprids till exempel vid felaktig avfallssortering och insamling av nickel-kadmiumbatterier, vid metalltillverkning samt vid förbränning av fossila bränslen.

Resultaten har tagits fram genom provtagning och analys av mossa som har en unik förmåga att samla upp metaller. Mossa tar upp metaller främst från luft och nederbörd men inte från det underlag de växer på. Deras metallinnehåll utgör därigenom ett bra mått på tillförseln från luften. Rikstäckande undersökningar genomförs vart femte år sedan 1970.

Kadmium i vägg- och husmossa

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/kg)

0

Falköping

1980

0,45

1

Falköping

1985

0,46

2

Falköping

1990

0,48

3

Falköping

2000

0,19

4

Falköping

2005

0,15

5

Falköping

2010

0,12

6

Falköping

2015

0,09

7

Falköping

2020

0,10

8

Hjo

1975

0,50

9

Hjo

1980

0,32

10

Hjo

1990

0,26

11

Hjo

2010

0,19

12

Hjo

2015

0,09

13

Hjo

2020

0,17

14

Karlsborg

1975

0,54

15

Karlsborg

1980

0,51

16

Karlsborg

1985

0,32

17

Karlsborg

1990

0,28

18

Karlsborg

2000

0,22

19

Karlsborg

2005

0,19

20

Karlsborg

2010

0,16

21

Karlsborg

2015

0,12

22

Karlsborg

2020

0,11

23

Skövde

1975

0,43

24

Skövde

1980

0,52

25

Skövde

2000

0,22

26

Skövde

2010

0,12

27

Tibro

1975

0,52

28

Tibro

2015

0,10

Datakälla: Regional miljöövervakning, IVL

Kommentar

Kadmium användes flitigt fram till slutet av 1970-talet till exempel vid galvanisering av stål. Idag är användningen hårt reglerad och kadmiumhalten i mossa har minskat genom åren. För Skövde saknas mätvärden 2015.

Uppdaterad: 2024-09-27