Kadmium i mossa

Indikator SE. 7.2. 2

Metallen kadmium och dess föreningar är mycket giftiga. Vid långvarigt upptag av små mängder kadmium via lungor eller magtarmkanalen är njurarna det känsligaste organen. Njurskador kan i sin tur leda till urkalkning av skelettet. Kadmium sprids till exempel vid felaktig avfallssortering och insamling av nickel-kadmiumbatterier, vid metalltillverkning samt vid förbränning av fossila bränslen.

Resultaten har tagits fram genom provtagning och analys av mossa som har en unik förmåga att samla upp metaller. Mossa tar upp metaller främst från luft och nederbörd men inte från det underlag de växer på. Deras metallinnehåll utgör därigenom ett bra mått på tillförseln från luften. Rikstäckande undersökningar genomförs vart femte år sedan 1970.

Diagram
Tabell
Jämför

Kadmium i vägg- och husmossa

Välj kommuner
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (mg/kg)
0	Falköping	1980	0,45
1	Falköping	1985	0,46
2	Falköping	1990	0,48
3	Falköping	2000	0,19
4	Falköping	2005	0,15
5	Falköping	2010	0,12
6	Falköping	2015	0,09
7	Falköping	2020	0,10
8	Hjo	1975	0,50
9	Hjo	1980	0,32
10	Hjo	1990	0,26
11	Hjo	2010	0,19
12	Hjo	2015	0,09
13	Hjo	2020	0,17
14	Karlsborg	1975	0,54
15	Karlsborg	1980	0,51
16	Karlsborg	1985	0,32
17	Karlsborg	1990	0,28
18	Karlsborg	2000	0,22
19	Karlsborg	2005	0,19
20	Karlsborg	2010	0,16
21	Karlsborg	2015	0,12
22	Karlsborg	2020	0,11
23	Skövde	1975	0,43
24	Skövde	1980	0,52
25	Skövde	2000	0,22
26	Skövde	2010	0,12
27	Tibro	1975	0,52
28	Tibro	2015	0,10

Datakälla: Regional miljöövervakning, IVL

Exportera data till Excel

Kommentar

Kadmium användes flitigt fram till slutet av 1970-talet till exempel vid galvanisering av stål. Idag är användningen hårt reglerad och kadmiumhalten i mossa har minskat genom åren. För Skövde saknas mätvärden 2015.