Miljöbarometern
Kväveoxider bildas vid förbränning i höga temperaturer. Att andas in kväveoxider har negativa effekter på andningsorganen, och påverkar känsliga personer med till exempel astma speciellt mycket. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. Vägtrafiken på stamvägnätet och enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp lokalt.
Utsläpp av kväveoxider per kommun
Indikator SE. SK. 11| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Karlsborg | 1990 | 28,0 |
| 1 | Karlsborg | 2000 | 25,4 |
| 2 | Karlsborg | 2005 | 22,4 |
| 3 | Karlsborg | 2010 | 19,8 |
| 4 | Karlsborg | 2015 | 17,6 |
| 5 | Karlsborg | 2020 | 12,2 |
| 6 | Karlsborg | 2021 | 11,7 |
| 7 | Karlsborg | 2022 | 11,2 |
| 8 | Karlsborg | 2023 | 10,8 |
| 9 | Karlsborg | 2024 | 10,4 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
Utsläppen av kväveoxider per invånare har minskat i MÖS-kommunerna sedan 1990 och minskade även mellan 2023 och 2024. Utsläppen per person är högst i Essunga och lägst i Tibro.
Om statistiken
Indikatorn visar emissioner av kväveoxider avseende utsläppet från samtliga sektorer delat med invånare. Utsläppen per invånare ska inte tolkas som konsumtionsbaserade utsläpp.