Miljöbarometern
Utsläpp av ammoniak kan leda till försurning och övergödning av mark och vatten. Försurning skadar växt och djurlivet, både på land och i vatten, och övergödning hotar den biologiska mångfalden. Gödselhantering inom jordbruket är den enskilt största källan till ammoniakutsläpp i Sverige.
Utsläpp av ammoniak
Indikator SE. SK. 21| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Alla MÖS-kommuner | 1990 | 21,2 |
| 1 | Alla MÖS-kommuner | 2000 | 20,0 |
| 2 | Alla MÖS-kommuner | 2005 | 19,8 |
| 3 | Alla MÖS-kommuner | 2010 | 18,6 |
| 4 | Alla MÖS-kommuner | 2015 | 19,5 |
| 5 | Alla MÖS-kommuner | 2020 | 18,1 |
| 6 | Alla MÖS-kommuner | 2021 | 17,0 |
| 7 | Alla MÖS-kommuner | 2022 | 16,6 |
| 8 | Alla MÖS-kommuner | 2023 | 17,5 |
| 9 | Alla MÖS-kommuner | 2024 | 15,9 |
| 10 | Essunga | 1990 | 34,7 |
| 11 | Essunga | 2000 | 30,5 |
| 12 | Essunga | 2005 | 27,3 |
| 13 | Essunga | 2010 | 27,3 |
| 14 | Essunga | 2015 | 28,9 |
| 15 | Essunga | 2020 | 28,3 |
| 16 | Essunga | 2021 | 24,4 |
| 17 | Essunga | 2022 | 23,4 |
| 18 | Essunga | 2023 | 26,0 |
| 19 | Essunga | 2024 | 22,9 |
| 20 | Falköping | 1990 | 37,6 |
| 21 | Falköping | 2000 | 34,6 |
| 22 | Falköping | 2005 | 34,4 |
| 23 | Falköping | 2010 | 29,6 |
| 24 | Falköping | 2015 | 31,1 |
| 25 | Falköping | 2020 | 30,9 |
| 26 | Falköping | 2021 | 29,5 |
| 27 | Falköping | 2022 | 29,2 |
| 28 | Falköping | 2023 | 29,6 |
| 29 | Falköping | 2024 | 28,1 |
| 30 | Hjo | 1990 | 25,8 |
| 31 | Hjo | 2000 | 25,6 |
| 32 | Hjo | 2005 | 26,0 |
| 33 | Hjo | 2010 | 30,4 |
| 34 | Hjo | 2015 | 37,8 |
| 35 | Hjo | 2020 | 33,0 |
| 36 | Hjo | 2021 | 30,2 |
| 37 | Hjo | 2022 | 28,9 |
| 38 | Hjo | 2023 | 31,6 |
| 39 | Hjo | 2024 | 27,2 |
| 40 | Karlsborg | 1990 | 10,1 |
| 41 | Karlsborg | 2000 | 10,9 |
| 42 | Karlsborg | 2005 | 10,9 |
| 43 | Karlsborg | 2010 | 12,0 |
| 44 | Karlsborg | 2015 | 11,7 |
| 45 | Karlsborg | 2020 | 11,0 |
| 46 | Karlsborg | 2021 | 9,9 |
| 47 | Karlsborg | 2022 | 9,9 |
| 48 | Karlsborg | 2023 | 11,0 |
| 49 | Karlsborg | 2024 | 9,2 |
| 50 | Skövde | 1990 | 11,9 |
| 51 | Skövde | 2000 | 11,6 |
| 52 | Skövde | 2005 | 12,0 |
| 53 | Skövde | 2010 | 11,1 |
| 54 | Skövde | 2015 | 11,1 |
| 55 | Skövde | 2020 | 9,6 |
| 56 | Skövde | 2021 | 8,9 |
| 57 | Skövde | 2022 | 8,8 |
| 58 | Skövde | 2023 | 9,3 |
| 59 | Skövde | 2024 | 8,4 |
| 60 | Tibro | 1990 | 11,5 |
| 61 | Tibro | 2000 | 11,4 |
| 62 | Tibro | 2005 | 10,5 |
| 63 | Tibro | 2010 | 11,8 |
| 64 | Tibro | 2015 | 11,6 |
| 65 | Tibro | 2020 | 10,8 |
| 66 | Tibro | 2021 | 10,3 |
| 67 | Tibro | 2022 | 10,4 |
| 68 | Tibro | 2023 | 12,8 |
| 69 | Tibro | 2024 | 10,3 |
| 70 | Västra Götaland | 1990 | 7,9 |
| 71 | Västra Götaland | 2000 | 7,3 |
| 72 | Västra Götaland | 2005 | 6,7 |
| 73 | Västra Götaland | 2010 | 6,2 |
| 74 | Västra Götaland | 2015 | 6,0 |
| 75 | Västra Götaland | 2020 | 5,8 |
| 76 | Västra Götaland | 2021 | 5,4 |
| 77 | Västra Götaland | 2022 | 5,2 |
| 78 | Västra Götaland | 2023 | 5,7 |
| 79 | Västra Götaland | 2024 | 5,1 |
| 80 | Riket | 1990 | 7,8 |
| 81 | Riket | 2000 | 7,3 |
| 82 | Riket | 2005 | 6,9 |
| 83 | Riket | 2010 | 6,3 |
| 84 | Riket | 2015 | 6,0 |
| 85 | Riket | 2020 | 5,6 |
| 86 | Riket | 2021 | 5,5 |
| 87 | Riket | 2022 | 5,4 |
| 88 | Riket | 2023 | 5,4 |
| 89 | Riket | 2024 | 5,3 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
Som väntat har MÖS-kommunerna högre utsläpp av ammoniak per invånare än hela riket, eftersom det finns mycket jordbruk inom regionen. Utsläppen per invånare har minskat med 25 procent i MÖS-kommunerna sedan 1990. De totala utsläppen, ej räknat per invånare, har minskat med 19 procent sedan 1990. År 2024 minskade utsläppen inom MÖS-kommunerna med 1,6 kilogram per invånare från föregående år. Samtidigt minskade de nationella utsläppen med 0,1 kilogram per invånare.
Om statistiken
Indikatorn visar totala emissioner av ammoniak avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området delat med invånare. Utsläppen per invånare ska inte tolkas som konsumtionsbaserade utsläpp. En stor andel lantbruk kan leda till stora utsläpp lokalt.