Miljöbarometern
Utsläpp av ammoniak kan leda till försurning och övergödning av mark och vatten. Försurning skadar växt och djurlivet, både på land och i vatten, och övergödning hotar den biologiska mångfalden. Gödselhantering inom jordbruket är den enskilt största källan till ammoniakutsläpp i Sverige.
Utsläpp av ammoniak
Fotograf: Jesper Anhede
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Hjo | 1990 | 23 |
| 1 | Hjo | 2000 | 24 |
| 2 | Hjo | 2005 | 24 |
| 3 | Hjo | 2010 | 29 |
| 4 | Hjo | 2015 | 36 |
| 5 | Hjo | 2016 | 35 |
| 6 | Hjo | 2017 | 38 |
| 7 | Hjo | 2018 | 37 |
| 8 | Hjo | 2019 | 42 |
| 9 | Hjo | 2020 | 31 |
| 10 | Hjo | 2021 | 31 |
| 11 | Hjo | 2022 | 30 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
Som väntat har MÖS-kommunerna högre utsläpp av ammoniak per invånare än hela riket, eftersom det finns mycket jordbruk inom regionen. Det finns ingen tydlig ökning eller minskning i MÖS-kommunerna i utsläpp per invånare, men de totala utsläppen har minskat med 8 procent sedan 1990.
Om statistiken
Indikatorn visar totala emissioner av ammoniak avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området delat med invånare. Utsläppen per invånare ska inte tolkas som konsumtionsbaserade utsläpp. En stor andel lantbruk kan leda till stora utsläpp lokalt.