Kväveoxider bildas vid förbränning i höga temperaturer. Att andas in kväveoxider har negativa effekter på andningsorganen, och påverkar känsliga personer med till exempel astma speciellt mycket. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. Vägtrafiken på stamvägnätet och enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp lokalt.
Utsläpp av kväveoxider per kommun
Indikator SE. FK. 11| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/inv) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Hjo |
1990 |
28,3 |
|
1 |
Hjo |
2000 |
24,8 |
|
2 |
Hjo |
2005 |
20,7 |
|
3 |
Hjo |
2010 |
19,7 |
|
4 |
Hjo |
2015 |
18,4 |
|
5 |
Hjo |
2016 |
18,3 |
|
6 |
Hjo |
2017 |
18,1 |
|
7 |
Hjo |
2018 |
17,5 |
|
8 |
Hjo |
2019 |
17,2 |
|
9 |
Hjo |
2020 |
14,6 |
|
10 |
Hjo |
2021 |
14,6 |
|
11 |
Hjo |
2022 |
14,2 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
Om statistiken
Indikatorn visar emissioner av kväveoxider avseende utsläppet från samtliga sektorer delat med invånare. Utsläppen per invånare ska inte tolkas som konsumtionsbaserade utsläpp.