Energianvändning i bebyggelsen

Energianvändningen i bebyggelsen ska minska med 20 procent.

Energianvändningen i bostäder och lokaler utgör en tredjedel av Sveriges slutliga energianvändning. Det nationella målet är att minska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet med 20 procent till år 2020 och 50 procent till 2050 i förhållande till användningen 1995.

Kommunens möjligheter att styra utvecklingen inom detta område är främst genom en konsekvent myndighetsutövning som i alla frågor beaktar klimatproblematiken samt genom information och rådgivning påverka kommunens näringsliv och invånare. Den kommunala energi-och klimatrådgivningens förmåga att kommunicera budskapet är av stor betydelse.

För ny bebyggelse ställer Boverkets byggregler krav på energihushållning. Krav som successivt kommer att skärpas med beaktande av teknikutvecklingen på området.

Det saknas idag specifika och uppföljningsbara krav för energieffektivitet vid renovering eller ändring av byggnader. Regeringen uttalar i den i juni 2009 antagna energipropositionen att det är av yttersta vikt att möjligheter till energieffektivisering tas tillvara vid ombyggnad
eller ändringar av byggnader. I det förslag till reviderade byggregler som tagits fram av Boverket finns regler för energihushållning för ändring av byggnader som allmänna råd och inte som bindande föreskrifter.

Teknikutvecklingen går framåt med avseende på energieffektivitet för fastighetsutrustning och hushållsapparater. Implementeringen av EU:s ekodesign direktiv kan förväntas driva på utvecklingen ytterligare. Utbyte av utrustning mot ny energieffektiv utrustning är i många
fall direkt företagsekonomiskt och privatekonomiskt lönsam och i de flesta fall lönsam i ett livscykelperspektiv.

Kommunens möjligheter att styra utvecklingen inom detta område är främst genom en konsekvent myndighetsutövning som i alla frågor beaktar klimatproblematiken samt genom information och rådgivning påverka kommunens näringsliv och invånare. Den kommunala energi- och klimatrådgivningens förmåga att kommunicera budskapet är av stor betydelse.

Kommunen kan även vid markanvisning ställa krav på energieffektivitet som går längre än kraven enligt byggreglerna. Ekonomiskt bör inte åtgärden vara betungande ur ett livscykelperspektiv. Exempel från andra kommuner (exempelvis Stockholm, Malmö, Västerås)
visar på att åtgärder i denna riktning kan genomföras framgångsrikt i samverkan med byggindustrin.

Det reviderade europeiska Byggnadsdirektivet (2010/31/EU)som antogs 2010 innehålller bland annat krav på att alla nya byggnader ska vara ”nära nollenergibyggnader” år 2020 och att det ska ställas krav på energieffektivitet vid större renoveringar av befintliga byggnader.

För att nå målet om minskad energianvändning i bebyggelsen krävs åtgärder både vid nybyggnation och vid ombyggnad och renovering.

En långsiktig prioritering i den nationella energi- och klimatstrategin är att användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska vara avvecklad till 2020. Kommunen har i detta sammanhang en viktig uppgift att underlätta avvecklingen av fossila bränslen för uppvärmning i bebyggelsen, även i de områden som inte genom rimliga insatser kan anslutas till fjärrvärme (se åtgärd G1a).

Drivs med Miljöbarometern